I chefens vardag - september 2026
När organisationens värderingar möter vardagens krav blir kulturen synlig på riktigt. Maritha Holmberg skriver om varför människors erfarenheter väger tyngre än ledningens intentioner.

Värderingar formuleras. Budskap kommuniceras. Kulturinitiativ lanseras. Samtidigt skapas organisationens verkliga kultur ofta någon helt annanstans, i de val som görs när vardagen blir komplex och olika mål ställs mot varandra. I den här krönikan utforskar Maritha Holmberg varför kultur inte formas av vad organisationen säger att den står för, utan av vad människor upplever varje dag.
Kultur skapas inte i värdeord utan i vardagsval
Det är få frågor som får så mycket uppmärksamhet i ledningsgrupper som kultur. Samtidigt är det få frågor som är så svåra att prata om på riktigt. Kanske därför att kultur nästan alltid beskrivs som något vi vill ha, snarare än något vi faktiskt skapar.
Jag har suttit i många möten där engagerade ledningsgrupper diskuterat vilka värderingar som ska prägla organisationen framåt. Samtalen är ofta kloka. Ambitionen är hög. Viljan att bygga något starkt är tydlig.
Ändå lämnar jag ibland mötena med samma tanke: Om en ny medarbetare började hos er imorgon, skulle hen förstå organisationens kultur genom att läsa värdeorden eller genom att observera människorna? Den frågan är ofta mer avslöjande än vi kanske vill erkänna.
Det jag ser just nu
Under de senaste åren har jag mött många organisationer som investerat mycket tid och energi i kulturfrågor. Värdegrunder har formulerats, budskap har förankrats och initiativ har lanserats med ambitionen att stärka det som ska känneteckna verksamheten.
Men när jag senare möter chefer och medarbetare längre ut i organisationen hör jag ibland en annan berättelse. Inte för att värderingarna är fel eller för att ambitionen saknas. Utan för att människor alltid litar mer på det de upplever än på det de får höra.
Jag minns särskilt en chef som sa:
"Vi säger att samarbete är viktigt, men när det verkligen gäller är det fortfarande den egna enhetens resultat som styr människors prioriteringar."
Den kommentaren har stannat kvar hos mig.
För kultur avslöjas sällan när allt fungerar som det ska. Kultur blir synlig när vardagen blir komplex, när resurserna inte räcker till fullt ut och när människor måste välja mellan olika intressen. Det är då organisationens verkliga prioriteringar träder fram. Inte i teorin utan i praktiken.
Det finns ofta ett glapp mellan det vi säger och det vi förstärker och det är här jag ser att många organisationer hamnar i ett dilemma. Man beskriver en kultur man vill ha, men råkar samtidigt förstärka en annan.
Man talar om innovation men reagerar med försiktighet när någon tar en risk. Man lyfter vikten av ansvarstagande men flyttar ändå många beslut uppåt i organisationen. Man betonar kundfokus, men i vardagen får interna processer ibland styra viktigare beslut än kundens behov. Det intressanta är att detta sällan sker medvetet. Tvärtom. De flesta ledare jag möter vill skapa precis den kultur de beskriver. Problemet är att kultur inte formas av intentioner. Den formas av konsekvens.
Efter en tid lär sig människor att skilja på det som sägs och det som faktiskt gäller. De börjar förstå vilka beteenden som leder till framgång, vilka som uppskattas och vilka som riskerar att skapa motstånd. Sakta men säkert formas en informell sanning om hur organisationen egentligen fungerar. Och den sanningen blir ofta starkare än de formuleringar som står på intranätet eller i värdegrunden.
Vad forskningen och omvärlden visar
Forskningen kring organisationskultur har länge pekat i samma riktning. Edgar Schein, en av världens mest inflytelserika forskare inom området, beskrev att kultur i första hand formas av det ledare konsekvent uppmärksammar, följer upp och reagerar på. Det är en insikt som känns mer relevant än någonsin.
I en tid där förändringstakten ökar och organisationer behöver kunna fatta kloka beslut nära kunden blir kultur en strategisk fråga. När människor ställs inför situationer där det inte finns tydliga instruktioner söker de vägledning i de normer som vuxit fram över tid. De tittar på hur andra agerar. De ser vad som premieras. De noterar vad som passerar obemärkt.
Det är så kultur uppstår. Kultur uppsgtår inte genom kommunikation utan genom upprepade erfarenheter.
Vad det betyder för dig som chef
För ledningsgruppen innebär det här ett större ansvar än många kanske vill erkänna. Kultur byggs eller försvagas i de beslut som fattas när ingen pratar om kultur. Varje prioritering, varje kompromiss och varje signal om vad som är viktigt bidrar till att forma organisationens normer.
För dig som chef blir frågan därför både enklare och mer utmanande. Människor lyssnar naturligtvis på vad du säger, men de drar sina slutsatser av vad du gör. De observerar hur du agerar när målen krockar, när tiden inte räcker till och när resultaten uteblir. Det är ofta i de situationerna som ditt ledarskap får sitt största genomslag. Det är också där kulturen blir synlig.
När jag möter organisationer med riktigt stark kultur är det sällan deras värdeord som imponerar på mig. Ofta är de förvånansvärt lika alla andras. Skillnaden ligger någon annanstans. Det finns en trovärdighet mellan ord och handling som gör att människor vet vad som förväntas utan att behöva bli påminda. De ser det i hur beslut fattas, hur problem hanteras och hur ledare agerar när det blåser som mest. Kanske är det därför kultur i grunden är mindre en fråga om vad organisationen säger att den står för och mer en fråga om vad människor faktiskt upplever varje dag. För i slutändan är kultur inte de värderingar som står på väggen. Det är de beteenden som finns kvar när ingen längre tittar på väggen.
Allt gott
Maritha Holmberg
Head of Learning & Development
Läs även: I chefens vardag - augusti 2026
Läs även: Vd krönikan augusti 2026
