top of page

Tillväxt kommer inte av tur — den byggs  CHEFSBREVET 

Mindit

I chefens vardag – maj 2026

  • 26 maj
  • 3 min läsning

Varför får vissa beslut genomslag medan andra snabbt tappar kraft? Det avgörs inte i beslutet, utan i vad som händer efteråt. I hur riktningen följs upp och om den får fäste i vardagen.



Ni har fattat besluten. Satt riktningen. Varit tydliga med vad som ska göras.

Ändå händer något på vägen. Tempot tar över. Andra frågor tränger sig på. Och det som var viktigt bleknar snabbare än ni tänkt.

I den här krönikan tittar Maritha Holmberg närmare på vad som faktiskt avgör om ett beslut får genomslag i vardagen. Vad är det som gör att vissa beslut förändrar hur arbetet bedrivs, medan andra bara blir ännu en punkt i protokollet?


Uppföljning är inte kontroll, det är ledarskap

I min förra krönika skrev jag om varför många beslut inte får genomslag. Här stannar jag vid vad som händer efter att beslutet är taget.

Det är där riktningen antingen börjar märkas i beteenden eller gradvis tappar kraft. Och det är där uppföljning visar vad den egentligen är. Inte kontroll, utan ledarskap i praktiken.


Läs även: När kompetensutveckling inte längre räcker

 

Det jag ser just nu – varför vissa beslut lever vidare och andra dör ut

När jag möter chefer och ledningsgrupper är det sällan ambition som saknas. Målen är ofta tydliga och besluten välgrundade. Frågan är vad som händer efteråt.

I vissa organisationer lever beslut vidare. Det märks i möten, i vad man återkommer till och i hur prioriteringar förändras över tid. I andra fall tunnas de snabbt ut. Inte för att någon motsätter sig riktningen, utan för att annat tar plats. Det som är mest närvarande får störst genomslag.

Här känner många igen sig. Genomförande ses ofta som en fråga om resurser, tempo eller för många initiativ. Det spelar roll, men inte hela bilden. Det handlar också om ledarskap.

Jag lägger särskilt märke till det första mötet efter ett beslut. Där avgörs ofta om riktningen börjar ta form eller tappar skärpa. Återkopplas beslutet och görs relevant i nästa steg, eller går man vidare?

Det kan verka som en detalj, men här avgörs ofta om beslut påverkar beteenden eller stannar som formulering.


Vad forskningen och omvärlden visar

Detta är inte bara en iakttagelse. Harvard Business Review beskriver genomförande som ett återkommande problem och pekar på att många organisationer kämpar med execution. Hindret ligger sällan i strategin, utan i samordning, prioritering och förståelse längre ut.

Harvard Business School lyfter samma sak. Under lång tid har forskning visat att strategier ofta inte omsätts fullt ut i praktiken.

McKinseys analys av nästan 100 transformationer pekar i samma riktning. Det som skiljer de som lyckas är inte ambitionen, utan i vilken utsträckning beteenden faktiskt förändras i hur arbete leds och genomförs.

Det är en viktig förskjutning. Vi talar ofta om ledarskap som att sätta riktning och skapa förståelse. Det är nödvändigt, men inte tillräckligt. Om riktningen inte följs upp tills den påverkar vardagen blir den sällan mer än just en riktning.

Det som formar organisationen är vad vi återkommer till. Det som tas upp igen får tyngd. Det som inte följs upp försvinner, även om det var tydligt i stunden.


Vad det betyder för dig som chef

Här börjar det angå dig som chef. Inte för att du bär allt ansvar, utan för att du påverkar mer än du kanske tror genom det du följer upp, frågar om och låter passera.

Många chefer är tydliga i sin kommunikation. De kan formulera riktning och förväntningar på ett sätt som skapar förståelse. Samtidigt blir det ofta mer oklart över tid. Hur ofta återkommer vi till det som ska förändras? Vad fortsätter få utrymme när trycket ökar? Vad följer vi upp när kalendern fylls?

Det är frågor som inte alltid är bekväma, men ofta mer värdefulla än nya initiativ. De visar hur ledarskapet faktiskt fungerar.

En fråga jag ofta återkommer till är: Vad har du följt upp den senaste tiden som faktiskt förändrade hur någon arbetar?

Den flyttar fokus från intention till effekt, från aktivitet till beteende. Den tydliggör också kopplingen till affärsmål. För det är sällan brist på beslut som håller tillbaka resultat. Det är att för få beslut lever tillräckligt länge för att påverka hur arbetet faktiskt bedrivs.

Ledarskap handlar därför inte bara om att sätta riktning. Det handlar om att hålla den levande tills den märks i beteenden.

När uppföljning stannar vid siffror och status, men inte omfattar hur arbetet faktiskt genomförs, lämnas beteenden åt vana och tempo. Då är det sällan besluten som begränsar resultatet, utan att de inte hålls levande tillräckligt länge.


Allt gott 

Maritha Holmberg 

Head of Learning & Development 



 

 
 
bottom of page